Hämtavgiften för källsorterat avfall försvinner
Regeringen fattade i somras beslut om nya regler för återvinning. Syftet är att det ska bli enklare för alla att källsortera. Till år 2025 är målet att det ska finnas insamling vid alla fastigheter, bostads- eller kvartersnära. Något tvång att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar ska erbjuda utrymmen för källsortering finns dock inte – men utrymme ska finnas där det är möjligt.
Hushållen i Sverige har enligt miljöbalken skyldighet att sortera ut och lämna avfall till de olika insamlingssystem som finns. Kommunerna har i sin tur skyldighet att ta hand om hushållsavfallet, sådant vi slänger i soppåsen under diskbänken samt matavfall. Utöver det har producenterna av olika varor och produkter, ansvaret att ta hand om de emballage som varorna är förpackade i,det vill säga plast, kartonger, metallburkar med mera, och även returpapper. Uppdraget att samla in detta har de gett till Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI.
Det beslut regeringen nu har fattat innebär att förordningarna om producentansvar ändras så att kraven på producenterna skärps när det gäller att samla in förpackningar och returpapper utan extra avgifter. Producenterna får ett tydligare fysiskt och ekonomiskt ansvar för insamlingen. Förordningarna ändras också så att insamling vid bostadsfastigheter blir norm. Tanken är att det ska leda till enklare och mer tillgänglig insamling för hushållen. Utbyggnaden ska ske stegvis så att 60 procent av hushållens förpackningsavfall från år 2021 ska transporteras bort från bostadsfastigheter och till 100 procent från år 2025.
De fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som i dag vill erbjuda insamlingnära fastigheten har fått betala extra för den hämtningen. På förpackade varor finns en så kallad förpackningsavgift. Den finansierar den insamling som genomförs av FTI. Troligt är att denna avgift nu kommer att höjas.
Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar däremot slipper de avgifter som tas ut för hämtningen vid de fastighetsnära insamlingarna, men helt utan kostnad blir ändå inte källsorteringen. Någon ersättning för de utrymmen som fastighetsägare erbjuder, och kommer att ställa i ordning framöver, finns inte i regeringens förslag till ändrade regler. Till det ska läggas kostnaden för kärl, kärlrengöring, städning och även i vissa fall eftersortering av avfallet innan hämtning.
Samtidigt kan bostadsrättsföreningen spara lite pengar på att det avfall som medlemmarna slänger i soppåsarna blir mindre. Detta genom att mindre eller färre kärl med avfall går till förbränning.
Regeringen konstaterar att det inte är möjligt att tvinga fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att iordningställa utrymmen för utökad källsortering, exempelvis för plast, papper och glas. Samtidigt sägs att det ska vara möjligt att samla in och transportera bort källsorterat avfall nära fastigheten om det inte är olämpligt med hänsyn till fastighetens utformning eller belägenhet, trafiksäkerhet eller andra omständigheter. Det är inte specificerat under vilka omständigheter det kan anses oskäligt.
Samtidigt med beslutet om nya regler för återvinning ger också regeringen i uppdrag åt Naturvårdsverket att i efterhand – år 2021 – analysera om det nya systemet leder till miljönytta eller inte. I det ingår också att redovisa hur kostnaderna för utbyggnaden av fastighetsnära insamling påverkat samhället i stort.
Regeringen ställer även krav på kommunerna att senast den 1 januari 2021 kunna erbjuda separat insamling av matavfall för hushållen. De ska även fortsättningsvis kunna ta emot avfall vid återvinningscentraler.
De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2019. Dock finns det övergångsbestämmelser för olika delar av förordningarna.
Ingenstans finns det klart uttalat från vilket datum föreningarna inte längre behöver betala för hämtningen. Men vi tolkar bestämmelserna som att producenterna ska ta det finansiella ansvaret från och med 1 januari 2021. (rev. 2018-12-14)